LSS bildas
Samernas Samarbetsnämnd, föregångare till LSS, bildades i mitten på 1970-talet av Aslak Partapouli bosatt i Stockholm. Stadgar antogs den 12 november 1977. Den 17 oktober 1978 besökte styrelsen Utbildningsdepartementet och klargjorde sin ställning som riksorganisation. Anslutna föreningar var Storumangruppen och Kiruna sameregiongrupp. Riksorganisationen bytte namn till Landsförbundet Svenska samer vid Riksmötet 1980 i Umeå. Stadgarna reviderades den 14 juni 1981. Då hade Jåvva Barruk tillträtt som ordförande.
I början på 80-talet anslöt sig även Norrbottens Sameförbund och Storlulegruppen till LSS. Under början av 1980-talet var Axel Kroik ordförande och han efterträddes av Tage Östergren.
Under 1980-talet antogs flera resolutioner bl a. angående urminnes hävd, erkännande av de icke renskötande samers rättigheter, resolution angående renskötselrätten som jämställd med rätt till fastighet.
Skrivelser till regeringen
Skrivelser ingavs till regeringen om att LSS ska, i likhet med Svenska Samernas Riksförbund (SSR), vara representerade i den interdepartementala arbetsgruppen och i utredningen om vissa samepolitiska frågor. LSS protesterade mot att samiska byggnader rivs och att fiskesamerna fråntas sina rättigheter.
Samerättsutredningen
LSS var representerade i Samerättsutredningen genom Tage Östergren. Vid styrelsemötet 1989 hade LSS utformat ett remissvar till samerättsutredningen. Tage Östergren inlämnade även ett särskilt yttrande i det slutliga betänkandet SOU 1986:36 och SOU 1989: 41.
LSS påpekade särskilt att Sametinget som statligt organ förhindrar samerna att företrädas i internationella domstolar.
LSS fanns även representerade i utredningen om en samisk utbildningsväg och i slöjdutredningen.
Tillsammans med samer från Norge påbörjade LSS bildandet av Samenas Landsförening (SLF). Efter två träffar avbröts dock verksamheten till en del beroende av brist på ekonomiska resurser.
LSS har vid flera tillfällen visat på ekonomisk diskriminering, då de medel som avsattes t ex i prop 1976/77: 80 Om samerna och samisk kultur” i strid med utredningens intentioner nästan helt tillfallit SSR.
Tomas Cramér var under en period sameombudsman hos LSS och genom kommittén för befrämjande av mångbandverket utgavs Samernas vita bok (SVB)1966- fortf med sammanhängande bakgrund för framgångarna i Altvatnmålet 1963-68 och Skattefjällsmålet 1966-1981-1988.
År 1987 avgick Kiruna sameregiongrupp på egen begäran och Storumangruppen hade bytt namn till Vadtejen Saemiej Sïjte (VSS).
Samernas Nationalråd bildas
1990 var LSS med vid bildandet av Samernas Nationalråd i Härnösand. Dock kallades vi inte till samråd i regeringens interdepartementala arbetsgrupp.
LSS ingav en hel del yttrande över samiska frågor. Bl.a i remissyttrande till ILO-utredningen där LSS stödde konventionens ratificering. I övrigt hänvisade LSS till remissyttranden över Samerättsutredningen.
Ändring av rennäringslagen var en återkommande fråga som LSS bedrev gentemot såväl myndigheter som samiska organisationer. Se särskilt yttrande till Samernas Nationalråd den 7 januari 1991.
LSS söker medlemskap i Nordiska Samerådet
Vid ett flertal tillfällen har LSS sökt medlemskap Nordiska Samerådet, men nekats medlemskap. Samerådet har nio medlemsorganisationer och tre av dessa är från svenska sida (Samernas Riksförbund/SSR, Same Ätnam och Renägarförbundet). LSS kommer fortsätta söka medlemskap till Samerådet.
Val till det första sametinget
År 1993 inrättades sametinget och LSS beslöt att ställa upp i val till det första sametinget och fick då tre platser. Sigrid Stångberg efterträdde Tage Östergren som ordförande.
Under några år hade LSS genom arbetsmarknadsåtgärder ett kansli och projektanställda i Tärnaby, men kansliet upplöstes till stor del beroende på att Bengt Oskarsson tog över som ordförande och kansliet flyttades till Sorsele. Medlemmar i LSS var nu sametingspartierna, Jakt-och fiskesamerna samt partiet LSS. Senare bildades Landspartiet Svenska Samer (LpSS) som blev medlem i organisationen Landsförbundet Svenska Samer (LSS). Ytterligare föreningar anslöt sig som medlemmar i LSS.
Viktiga inslag i organisationsarbetet
Information om samer i skolor, i bibliotek och vid olika evenemang var och är viktiga inslag i organisationsarbetet. Att vara representerad i dialog med myndigheter på samma nivå som SSR är fortsatt viktigt liksom att yttra sig i aktuella frågor som rör samerna. Att rättigheter för samer utanför samebyar ska erkännas, att arbeta för självbestämmande genom Sametinget och att arbeta för ett jämställt samiskt samhälle var och är prioriterat.
Helena Dådring väljs som ordförande
LSS ordförandeklubba har även hållits av Håkan Jonsson, Lars-Erik Fjellström och Louise Skerk. Vid riksmötet i Jokkmokk den 25 augusti 2013 valdes ordförande, Helena Dådring, att tillsammans med styrelse och medlemmar styra organisationen mot nya och gamla
Timeline Heading
This is Timeline description, you can change me anytime click here
Timeline Heading
This is Timeline description, you can change me anytime click here
Timeline Heading
This is Timeline description, you can change me anytime click here