2017-01-16
Om 2016 finns mycket att skriva. Precis som alla andra år så har året bjudit på en blandning av glädje, lycka, frustration och sorg… Och det är väl så ett år ska se ut.
2016 har för mig varit ett år då demokratin satts i gungning och maktgalenskapen ökat. Demokrati för mig är det fria och öppna samhället som bygger på individens rätt. Jag har ”rätt” att vara den jag är och för detta tar jag både ansvar och konsekvenser. Men i ett Sverige, Europa eller Värld där fler och fler vill att makt går före rätt och att makten är överordnad rätten istället för att rätten är överordnad makten blir det kollisioner och i värsta fall krig. I förläggningen skapar detta ett vägval där brutalitet och maktgalenskaperna växer.
Med luppen på oss samer, som är en liten del i det stora hela, får detta förödande konsekvenser. Som urfolk i Sverige skrivs lagar och regler som bland annat gör att jag idag inte är renägare utan jag är rovdjursuppfödare. Frågan man kan ställa sig är – Vilken annan näringsidkare skulle acceptera att lagar och regler påverkar mitt företag och att ett svinn på 50 % ska ses som acceptabelt?!?
Vidare så kan vi inte heller se någon större förändring som enar det samiska folket så att vi blir ett folk. Fortfarande är skillnaderna, rättigheter och möjligheter, stora mellan samer och samer. Trots påtryckningar från olika håll ser vi att en exkludering sker på alla nivåer.
Vårt – LSS – arbete att ena folket och skapa mänskliga rättigheter för alla har långt kvar och är ett arbete som fortsätter med nya krafttag.
MEN så klart finns det också glädje i att vara urfolk i Sverige. Under 2016 har det samiska folket och dess kultur uppmärksammats och synliggjorts på många olika sätt och från många olika infallsvinklar. Kanske inte alltid på just ”mitt sätt”, men samerna har fått utrymme som har skapat frågor, samtal och diskussioner ute i vardagen. Sveriges befolkning har fått en inblick i att Sverige har ett urfolk – Samerna. I skolan har det vänt och istället för att nästan bara läsa om andra urfolk i världen har undervisningen om samer och samisk kultur ökat. Diskussioner kring en sanningskonvention har lyfts och flera parter t.ex. Diskrimineringsombudsmannen och ett flertal forskare är förutom samer involverade i detta.
På den svenska politiska arenan kan vi också se att både kunskapen och samtalen ökat. Det går lite långsamt, men sakta är bättre styrfart än ingen styrfart alls.
Sammanfattningsvis – Det finns hopp, det finns glädje och det finns så många, många möjligheter . . . Nu gäller det bara att fånga och tillvarata dem.
Tillsammans kan vi göra det omöjlig möjligt,
så låt 2017 bli ett år då vi
Landsförbundet Svenska Samer återigen gör skillnad!
// Helena Dådring, ordförande Landsförbundet Svenska Samer
