Landsförbundet Svenska Samer (LSS) välkomnar debattartikeln om ”de glömda svenska barnen” publicerad 14/6 i Uppsala Nya Tidning av ärkebiskopen för Svenska Kyrkan, generalsekreteraren för Rädda Barnen samt flera ungdomsförbund. Det är hög tid att de samiska barnens situation och rättigheter uppmärksammas och försvaras. För de samiska barnen är detta mycket angeläget och brådskande på grund av Sveriges mineralpolitik och den omfattande gruvexploatering som pågår, där samiska rättigheter kränks och ifrågasätts. Detta har bland annat visat sig i processen kring den planerade nickelgruvan i Rönnbäck, där regeringens beslut anmälts till FN.
I artikeln påpekas att i renskötarfamiljer påverkas barnen direkt av den press som renskötseln står under på grund av bland annat gruvexploateringar och rovdjur. Även att ungdomarna ofta får försvara och förklara sin existens som samer. LSS känner sig i det här sammanhanget manad att poängtera att samer är ett folk som systematiskt utsatts för en utdragen diskriminerings- och kategoriseringspolitik. Något som lett till många trauman med fysisk och psykisk ohälsa. Statens minoritetspolitik och särskilt mineralpolitik är dock något som drabbar alla samiska barn och familjer. Faktum är att de flesta av de samiska barnen är idag utestängda från att utöva sin traditionella kultur och sina rättigheter som samer.
Samisk kultur, tro, livsstil och identitet är så starkt sammanflätad med mark, vatten och sedvanor. Ett beroende som gäller oavsett om man lever med rennäring, fiske, jakt, slöjd, berättande eller går i spåren av sina förfäder på annat sätt.
Den samiska rätten till bruk av mark och vatten är mycket stark, vilket även fastslagits av HD. Men med dagens rennäringslag och dess tillämpning är det enbart samebymedlemmar som får utöva sina rättigheter, vilket medför att majoriteten av de samiska barnen inte har möjlighet att utöva sina kulturella rättigheter. Här har Sverige skapat ett system med samer som får utöva sina rättigheter och samer som inte får utöva sina rättigheter. Detta är ett jätteproblem ur ett folkrättsligt perspektiv. För många samer upplevs detta oerhört kränkande och hela livssituationen påverkas. Och de samer som står utanför upplever sig ofta dubbelt osynliggjorda och får ständigt sin identitet ifrågasatt. Här finns troligen ett stort mörkertal vad gäller samisk ohälsa då forskningen hittills fokuserat på renskötande samers (hälso)situation. De trauman samer utsatts för lever kvar och förs tyvärr ofta vidare till kommande generationer. Okunskapen inom det här området är enorm och måste aktualiseras.
Enligt Sveriges grundlag är samer ett folk med internationellt erkända urfolksrättigheter. I FN arbetar alla länder för att ge urfolken tillbaka de rättmätiga rättigheterna till sitt land och sin kultur, något även Sverige borde respektera.
Det är viktigt att alla försök som nu görs för att synliggöra och förbättra de samiska barnens situation är inkluderande och framhäver alla samiska barns situation och inte ytterligare spär på en splittring inom det samiska folket.
Styrelsen för Landsförbundet Svenska Samer
Helena Dådring, ordförande
